Transkriberad uppteckning

Mellan lusse och jul skulle allt jularbete göras, bak och bryggd. På julafton skulle allt vara undanstökat, fint och rent, och så skulle badkaret in, och alla skulle bada. De fick värma vatten då hela tiden och byta om och byta om. Före min tid gick de till badstugan de kallar, och badningen där gick till så att de elda i ugnen där o slog vatten på den så att ånga bildades. Så gnodde de varann förskräckligt med lakan o linne- dukar. / Halm vet jag ej om på jularna här. Men med julgran börja de troligen på 1860-talet här, förut minns jag inte att de hade. De första granarna var små Sådana som de satte på bordet, och så hade de hemstöpta ljus i dem. På juldagen fick ingen gå till en grannstuga och hälsa på. Först for de till kyrkan på morron, och sen skulle de lägga sig att sova, och så skulle de opp och äta. Till jul togs fram all mat som "fetast var". De baka också så mycket till jul att det räckte ända till ploganden, spett på spett i taket, både / rågbrö, havrebrö o blannbrö. Allt torrt var "bröd" o allt mjukt "kaka". En hel hög med bröd (i vidsträckt betydelse) lades upp på bordet till jul, kaker o kringler, o den högen stod på bordet som en prydnad ända till tjugondagen. Då blev det kalas på den. Den stod mitt på bordet. Korna skulle ha litet smaka på julkvällen av allting, "bak o bryggd", o det kalla de "sörpe".