KORPSKRIFTEN

...
Meny

Tomtar

Berättare: August Hultfelt, Tveta (f. 1861)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

På de ställen där tomtarna trivdes, så hade de tur med kreaturen. Tomten höll djuren så fina. Så ställde han så att de ha- de att äta jämnt. Det fattades varken hö eller havre. När alla gamla hus blev nedrivna så kom tomtarna bort. För nu är det aldrig tal om några tomtar. Om någon skulle kom- ma å säga att han hade en tomte så blev han utskrattad. Om tomten fick höra att folk bullrade när det var "kvällsvard", så **ll- de han så att det blev buller hela natten. Det var allt så, när jag var pojk att en inte gärna högg ved el. uträttade bullrande arbete i skymningen. Sådana som "såg i syne" kun- de få se tomten ibland. Annars var han / osynlig. Jag minns att de sade att tomten hade långt skägg som räckte till knäna. Stor näsa, stora händer å fötter skulle han ha. En lång grå *** hade han på sig. Det var skärp om den. På huvudet hade han en röd luva. Grå strumpor och vanliga läderskor. Om en gjorde honom förnär, så fick en örfilar. Han kun- de vara både ond och god.

Socken Tveta
Landskap Värmland
Härad Näs hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Tomtar

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //