Transkriberad uppteckning

Mormor, som var från Villstad, brukade sjunga för oss: Rida rida ranka, hästen heter Blanka, rida sta å fria, te en liten piga. Anna Margreta, den tjocka å feta. Var ska bröllopet stå? På mormora gård, där växer löken, där gal göken, där kvittrar svalan, där är gott att vara. Men där var ingen hemma, mer än en gammal gumma, satt i ett höne å kokte böne, / två fick du å två fick ja, å två fick våra höne. Så tog hon en eldbrand, slog på min vita hand, det till å svida, jag te å rida, uppför backar å utför dalar, dä ska gummans rygg få betala.