Transkriberad uppteckning

Strömgubben höll till i ström- mar, han var i strömmen vid Gullspång. Ingen såg honom som jag vet, men de fick lära sig spela av honom. Det var två bröder, mjölnare vid Gullspång, som lärt sig spela av honom. Tre torsdags- nätter vid midnatt skulle de in- ställa sig. Och tredje natten skulle de ha en svart katt med sig o kasta i strömmen, o då skulle han komma opp o stämma fiolen o de skulle spela för honom också först. Vid ombyte av väder kom / sjöråa o visa sig. Jag har sett henne segla o alldeles mitt emot vinden. Vi rodde här från Vatten- berg till V. Eketorp en gång, en skulle till en marknad i Gullspång, vi var flera stycken. Då kom en båt o segla mot vinden, o då sa' en syster till mig: "Se, sån tok i en sån liten båt mä så granne segel!" "Men han segler mot vinden o dä ä lugnt," sa' ja. Men sen blev det vär o storm o just i den riktningen som hon segla. En gång var vi ute flera bröder i en liten dålig eka. "Se, nu kommer sjöråa!" sa' en. "Ja, dä ä allt bäst att vi pallrer oss i land," sa vi. Men rätt som vi såg 'a / var hon försvunnen, o här var inga skär utan slätte sjön. Men segel hade hon jämt. Och en del såg henne i en halv båt bara. Men när "havsfröken" hade tvätt ute, blev det torrt och fint väder i stället.