Transkriberad uppteckning

För bleksot skulle de ta svingöd- sel o klämma ur tre droppar i nymjölk, o detta skulle den sjuke dricka. "Storsteg" på ögat skulle de tälja bort, ta en vikvist som var tre leder på, o så skulle de tälja för var led. Vid "knarren" skulle de ta tre rågstrån med tre leder på varje strå. Så skulle de hålla onda handen under en stol o lägga halmstråna ovanpå stolen, o en skulle hugga med en kniv över lederna på stråna. Den, / som hade ont, skulle fråga den som högg: "Va hogger du mäj för?" "För knarren, den narren, för den skulle gå bort." Det skulle huggas o frågas så vid alla le- derna på stråna. I blodflöde skulle fint socker eller spindelväv läggas. För huvudvärk tog de ett eldkol "ansches" (motsols) kring huvudet tre gånger, sen la de det i vatten, o så skulle de dricka det vattnet. För brännsår skulle de snyta sig o lägga på detta. Och en del la' på vetemjöl. Somliga tog metmask o la' på bölder, en del tog gröt. Om de slog ut barnens badvatten sen solen gått ner, så / fick barnen engelska sjukan. Och så skulle de slå tvättvattnet i en korsväg, då var det ej farligt. Somli- ga påstod att det var grodor som tog av barnens tvättvatten, o då blev de sjuka. Vi hade en pojke, som hade engelska sjukan, o då sa' en prostinna i Amnehärad till oss, att vi skulle ta en vitlök, 10 öre saffran o tre teskedar salt o ha detta i en påse, o denna skulle han bära i bröstgropen o bära den lika länge efteråt som han varit sjuk förut. Han hade va- rit sjuk i 22 veckor, o så länge fick han bära det, men sen var han bra. Det försvann undan för undan detta, så vi fick byta om o ta nytt. / Om man slog sig illa, så band man ylle ovanför det onda, o sen öste man kallt vatten på det onda. Jag satt en halv natt o öste på ett ben, men sen var jag bra. För "fallansjukan" skulle de skava av en kyrkklocka o ge dem. De skulle gå en kväll o skava. För magplågor tog de "tyskentopp", koka o drack. "Gastkramade" blev de i luften. "***Hôll o sting" eller lung- inflammation, o blanda de en äggula o en tesked terpentin o tog in. För kikhosta skulle de ha märrmjölk. Vid kramp tog de / ålskinn, blötte det i ättika o band om det. "Tarmvre", jag hade ont av det när jag var tolv år. Då sa' en gammal gubbe: "Du ska börje å begagne tobak (tuggtobak)". Det gjorde jag, o jag blev allt bättre. För "matlea" skulle de duke på en "hoggekubb" o bju den som ej ville äta. Och det skall vara en främmande som skall göra det i ordning. "Rycke järslock" kunde de göra för ont i huvudet, de tog en lock mitt över hjässan o ryckte till. Härtorpssmeden i Hova bota ormbett. Han hade tre soc- kerbitar, o så tog han "ansches" kring var o en av dem med / en kniv o sa: "Jungfru Maria satt unner e kroki björk o sov, då kom ormen o stack henne i hennes tunga så dä svullna bå lever o lunga. Jungfru Maria drack så ormen sprack. Tvi ___" Så lades dessa sockerbitar i nymjöl, o den ormhuggne skulle dricka av den mjölken. En person, som fått orm i magen, skulle hänga sig över en mjölkgryta, då kom ormen opp i denna. Men en annan skulle vara kvick att då lägga locket på grytan med samma, annars var ormen tillbaka igen. / Mot skabb plocka de vildpors o koka det tillsammans med svavel o tvätta sig med detta. De tog en nål o rita kring en "solorm" så han inte vidga sig mer. För tandvärk skulle man peta i tanden med nio slags trä o sätta in detta sen på norra sidan av ett träd. Och somliga sa', att de skulle gå o dricka norrinnande vatten. "Tongspäen föll ner," sa de. Då skulle de ta ett träske- skaft o lyfte opp den. För utsot tog de malörtsbrännvin. Om barn hade ont i öronen, så bruka de mjölka in modersmjölk. / Landskap: Värmland. Upptecknat av Maja Ericsson 1936. Socken: Amnehärad. Berättat av lantbr. hustr. Sofia Gustavsson f. år 1851 N. Torp, S. Råda (i Amnehärads sn.) Uppgiften rör vårarbete. De gömde "julbocken" tills de börja så på våren eller "julleven" sa' en del. Man rulla smala längder till denna o la ihop o rulla opp i hörnen, så det blev sex rullar på den, o så blev den som en kaka sedan. (Illustration) Den bakades till jul o åts upp på våren.