Transkriberad uppteckning

De ha inte "gått fästemö". Första lysningsdagen bröt de ena benet, andra det andra benet, och tredje fick de igen sina ben. Nej, de ha inte brukar ge dem kryckor. Bönaman. En gumma de kallade Spöna-Johanna i Ved- dige gick med "friarebö" allestädes. Brudskjortan sydda vem som helst, inte alltid bruden. Den brud, som inte var med barn, fick ha pellen. Fyra karlar skulle hålla den över brudparet; de kallades pelle- drängar. Pellen var en stor en stor silkesschal. Det var noga med att pellen ente kom till att röra vid någon av dem; då blev de "pellabrända". Har inte hört att kontrahenterna hade pengar i skorna eller att bruden skull äta något strax efter vigseln. / De samlade inte några pengar till brudparet men till spele- man, kocken och "tvättesera". I Fjärås skulle de efter kockabränne första dan efter middan. Mor var där och var kokerska, när en kusin till mej vigdes. De klädde ut sej och högg ner en björk och drog fram den till gården. "Forner": två stora, tjocka siktekaker, sex stora vete- mjölsringar, en pannekaka med ett tjog ägg i, en röd- ost eller ett stort smörfat på fem skålpund. De skulle ha två "sul". Bakforn skelle de ha, ett par ringar, en fjärding bröd, lite av pannekakan och rödosten. Det var inte fornen i kor- gar utan på fat, inknutna i servetter eller dukar. Värdin- nan- en " oskgeter " - tog emot och stod för't. De skulle stjäla bruden; de fore te vägs med henne, och brudgummen skulle leta upp henne. Det var pojkar, som tog henne, när ingen såg det. Mor talte om, att om de ville ha en tös, skulle de sätta en sprucken träsko vid sängen, så de så den, när de la sej. / De hade inte mer än en brudpiga förr. Hon skull sät- ta fram pallarna år brudparet strax före vigseln. Äreportar och granar satte de inte upp förr. Speleman på bröllop i Frillesås var en från Fagered, som de kallade Fagerbon. Det kom "mjölkeser" om kvällen första daggen, för de skul- le ju ha gröt på kvällen. De fick stanna kvar och få mat och dansa. De brukade ha fisk och gröt till kvällen. Middagsmat förr vid bröllop: aldrig mer än en rätt. Först var det smörgås och ost, sen kokt korv, fläsk, kött, pep- parrot, sås och potatis. Till merafta första bröllopsdagen hade de pannekaka och rödost. Kvälle åt de kl. 11-12; då var de inte hungriga.