Transkriberad uppteckning

Längtade en nyköpt ko, gick man till det stället, där man köpt henne, och fick något att ge henne äta, så gick det över. Till tjur brukade karlar leda korna förr som nu. Ville inte hon till tjur, sopade de ihop det som blivit kvar på bakbordet, när de brett kakorna, och gav kon, så skulle hon' "villa stå". När tjuren gått av kon, har de brukat nypa kon i ryggen för att hon inte skulle krista. I kalvkons första dryck lades aska, mjöl och salt. De hade bara röda och fläckiga kor här förr. De ville inte ha svarta, för de mjölkar inte så bra. Då fåren klipptes, lämnades en toss på skallen och en på rumpen - inget å bringan. De hade ofta lôtasör. Den som hade dem, fick eller ullen på hösten och hälften på föråret och hälvten avkastningen.