Transkriberad uppteckning

De trodde maran var någon person, som kom om natten. I Torkelstorp var en unger pojk, som hade ont av mara för några år sen. Jag själv har ock känt mara många gånger. Det var som om någon hållt mig, så jag kunde inte röra mig i bädden. Jag hörde hur det dåna’ och susa och kunde inte komma upp. På en bondgård hade en av hästarna mara. Då satte de en lie i taket över hästen och det skulle hjälpa. En bruner marr hade mara och var alldeles svetter på morgon och viter ## droppa av honom och manen och svansen var flätade i långa flätor. En som hade ont av mara visste, att det var ett fruntimmer. Så gjorde de ett hål i väggen och där kröp maran ut och in. En målare trodde det var en fin fröken som hade grön klädning och hon bruka’ vara i Kollbergs trädgård i Kungsbacka.