Transkriberad uppteckning

De ropa och levde, det var avlidna människor. Det var en plats i Åsa, där en leer karl hade hängt upp sig i ett träd och där hörde de hur gasten levde galen. En som hade hört det skulle inte tala om det för någon förrän solen hade gått upp dan efter för då kunde han få en smäller av gasten och då kunde han få näsblod.