KORPSKRIFTEN

...
Meny

Maran

Berättare: J. B. Segerdahl (f. 1864)
Upptecknare: Hilmer (Helmer) Olsson

Transkriberad uppteckning

På ett ställe satt det skräddare och sydde en natt. De satt i samma rum som hus- bondefolket och tjänarna låg och sov i. Det var en lördagsnatt, och fram vid tolvslaget satte pigan sig upp i soffan och drog av sig linnet. ”Hui”, sa hon, ”det är långt och kallt te Kragared.” Då fick skräddargesällen tag i något och klat- schade till pigan i ändan med. ”Ligg och sov, din förbaskade mara,” sa han. ”Tusen tack,” sa pigan, ”nu slipper jag att vara mara mer.” Det var en gammal ungkarl, som plå- gades av maran. Han gick och talade med en klok gubbe. ”Se efter, om det är något kvisthål i väggen, och låt någon vara i rummet hos dig. / När maran tar i håll med dig, ska han sätta en plugg i hålet.” Drängen satte i en plugg på natten, när maran kom, och på morgonen låg det en fin kvinna alldeles naken bredvid husbonden. Hon visste inte, var hon hade kommit ifrån, men han skaffade henne kläder. Efter en tid gifte han sig med henne och fick tre barn med henne. Så hade han kalas en kväll, och då sa han, att de mycket hade undrat, var han hade fått sin hustru ifrån, och var de nyfikna än, så skulle de få se det. Hustrun bad honom, att han skulle låta bli, men han tog ur pluggen, och visch var hon borta, och han fick henne aldrig mer tillbaka.

Socken Vinbergs
Landskap Halland
Härad Faurås hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Maran

Fler sägner från Halland

Se alla i Halland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR