Transkriberad uppteckning

Jag kan inte säga någon bestämd dag, när en slak- tade julgrisen. Men det var så där vid lussetiden. Det blev legna så att en hade färdet till julen. Det var inte bra om båset el-. ketten blev alldeles tom. Det var bra att spotta på en pinne å kasta dit. En ville allt snart vara för sig själv när en slakta- de å hade söven för sig, för det ville inte gå som det skulle om en råkade att få en främman- de till sig. Det ### sig, så att en inte höll på att få dö på djuret. - Det var svårt att få dö på ett djur som var dräktigt. - Om djuret fick litet med mat dagen föret, så dog det lättare. - En sopa- de å bar bort det som fanns kvar på slakt- platsen efter det en hade slaktat. / Blod som kom på backen tog en bort noga. Det var för att inte kreaturen skulle ha ont av det. I hjärtat skars ett kors. Levern skulle också ha ett kors. Det var gamla vann de hade. Jag minns inte annat än att alltig togs tillvara. Sevn och "sleter" å "slamser" kokades till svinen. Om det fanns ### så fick kom detta. Svin- galla tog en vara på å smörjde på ### "Tjurnegen" hängdes upp å torkades. Den hade en i stallet å tuktade hästen med.