Transkriberad uppteckning

Julalega´. De sålde prästens klär. En gick omkring, al- la de andre satt. Den som gick fick vara klyftig i mun och ha huvet i den rätte änden. Till var och en sa´ hon: "Vad tar du av prästens klär ?" En svarade: "kraven", en annan hatten, en tredje byxorna o.s.v. Sedan hon (han) gått laget runt, fick hon besöka dem allesammans en gång till. Kom hon till den, som hade tagit "kraven", sa´ hon: "Vad har du av prästens klär ?" - "Kraven". Sa´ hon sedan "kra- kraven", skulle den som satt säga "kraven", sa hon "kraven", skulle den som satt säga kra-"kraven", de fick inte säga li- ka bägge. Missade sej den som satt fick han ge pant. En del var så vaksamma, så hon måste gå ifrån dem. Bea i gille. Alla så när som en satt runtanikring. En / gick ikring med en käpp i handen, stannade framför var och en och sa: "Jag ber i gille. Vad tar du med dej ? De sva- rade: en tommer mage, en skarper kniv, en svinafot, en svinarump o.s.v. När den som gick hade farit öveer alla, skulle han gå och säga bakbud. Då skulle de fråga varför. Han svarade: Brännvinet är ursöpet och ölet är utrunnet och det är duttet sot i gröten. Han fick stryk av alla, som han sade bakbud till. Bea i kattas barnsöl - då gick en med en käpp mellan benen och lakan över sej, och med käppen ritsade han bra i lakanet bakefter. Der samme less å gå å fråga vad de tog med sej. Inga panter gavs. då de två sistnämna lekarna lektes. Jag lyser å bränner vem panten känner, sa de, då de tog upp en pant. De fick "göra timmertra" - dra pannan mot dör- ren och "stå i brunnen", men hur var det ? Eller och kyssa den eller den -.