Transkriberad uppteckning

"Maran red dem", sa'' de, s.k. "mar- ritt." Även djuren kunde bli ridna av maran. Hon red hellre på somliga djur, o dessa blev så svetta av detta. Men på tallar o även på björkar finns "mar- suddar", o sådana skulle de ta o sätta opp rätt framför djuret. Då skulle hon rida på denna i stället. En gammal gubbe här berätta en gång om, att maran ridit honom. "Ho skämdes inte, den f-n lilla," sa han, "ho satte på mäj, fast dä va sju personer inne i huset." Maran var en mänsklig skepnad, fast den var osynlig.