Mölltorps, Västergötland
Julafton
Det skulle bakas bröd till jul förr, så
att det räckte till kyndelsmäss, annars
blev det ett fattigt år för dem. Mamma
skulle ha en 4 à 5 stänger bröd i taket.
"Surbrö" bakades också till jul, po-
tatis skrapades, koktes o stöttes o togs med
till bröd. Och de, som bryggde, bakade vört-
bröd också.
Varje barn i huset skulle ha sin
"julahöj", den bestod av ett bröd av var
sort, som bakades. Den högen skulle
ligga orörd till juldagen, man fick bara
titta på den.
En del hade för sig, att julma-
ten skulle stå kvar på julbordet under
/
julnatten, men så hade aldrig mamma.
Förr bar de också in en stor
"vela'" till jul, de reste oppe ved efter väg-
gen ett långt stycke. Detta skulle göras
på julaftons f.m., o sen skulle allt
stök vara färdigt, då skulle de
doppa i grytan.
Det bästa de hade i matväg
ställdes fram på julbordet. Och ljus
hade de ju, grenljus en del, ett år hade
jag ett tregrenaljus.
Och när vi gick till kyrkan
på julmorron, hade vi bloss, far gick
före o slängde med den staken, så
det lyste så.
Efter julottan skulle man
kappspringa hem, den som kom efter
andra hem, blev försenad hela året
och ingenting skulle växa för dem,
sa de. Så de "klådde" o sprang, de
/
unga sprang om de gamla.
Juldagen på morron
gick mamma ut o gav djuren "otte-
for", det fick de aldrig annars.
De fick hö och bröd, som legat på
julabordet. och på julafton fick de
också mera hö än vanligt.
Tröskningen skulle vara
avslutad i så god tid före jul, att
de kom till kvarnen o fick malet
till det "möna" brödet till jul.
Man skulle också väva
o sy nya kläder till jul, så att man
fick nya kläder i julottan. Man
hade bara blångarn o ull då att
väva o spinna av.
