Transkriberad uppteckning

En pojke hemma sa: "Ack, om jag kunde spela som näcken", men han lärte det aldrig, för hans mor såg till, att han hade en stopparnål i kläderna. - En sömmerska hemma sa till oss, då vi skulle bada: "Bara inte näcken kommer", för en gång var det flera pojkar, som skulle bada, och då kom en viter häst. Han blev så lång, att de allihop fick plats på en. Men då sa en pojke: "Jesu kors, aldrig såg jag en sådan toss", och gjorde ett ristande. Allihop föll av och han försvann, annars hade han tagit alla med sig i sjön. - Min mamma talte om näcken. Där hon var hemma, hade de en finer, vacker häst. En kväll kom han fram till stalldörren, och hon skulle just ta honom, då han gav till ett flatgrin och försvann. Det var näcken, som förskapt sig. Sjöjungfrun hade fiskasvans, sa de. Min farbror talte om, att på ett ställe i sjön, ropte en röst: "Om du mäter mitt djup, skulle jag mäta ditt liv", och det är alldeles sant och inga sägner, för det var en bottenlös sjö de ville mäta.