Transkriberad uppteckning

"Fôrsgôbben" eller som di kalla för "strömgôbben" var det ju mycket tal på här. Han höll sig både i kvarnen å i smedjorna. Han ville vara där det var fors å fall. Han kunde va- ra kinkig ibland om det blev något väsen om kvällarna. Det led han inte. Då stängde han till kvarnen så att det inte gick att mala. Då var det inte lönt att dra på förr- än på morgonen. Han släppte inte taget förrän solen gick upp. Mjölnaren hade bra utav honom för om han lade sig och somnade, så blev han väckt, när kvarnen gick i sko. Smeder- na hade bara roligt åt honom. Di kasta to- bak i vattnet åt honom å ibland fick han med av maten deras också. / Om det var en strömvirvel i älven så skul- le en passa sig för den, för det kunde vara Näcken som var i den. Det var många sagor om Näcken, men di mins jag inte nu. Han bodde på botten i älven. När det var fint väder om kvällarna, så ville han locka folk till sig, å då spela han. Han kunde inte komma upp på land för han var skapt till fisk nedtill. Han hade fått det till straff för en stor synd. Det mins jag farfar tala om. "Sjöråa" hade en inte just med att göra här så jag mins inte något att tala om om hen- ne.