Transkriberad uppteckning

Man kunde gott säga förr om jag till exempel stod och ropade gränslöst: hon står och hoar och ropar. Hoajakten det var något, som flög i luften. Man sade också, när man dröjt länge kvar på ett ställe: Nu har vi varit så länge, så nu få vi sätta av som Hoajak- ten. Det var i skiftena; alla bönder ville ha den bästa jorden; de fles- ta ville också ligga still. Lantmätaren skulle vara opartisk. Men det var en lantmätare, som tagit mutor och sedan efter allt detta kunde han inte få ro utan måste flyga omkring med sin lantmätarkedja. Det var han, som flög i luften. Det lät som ett stort villebråd, som flög och slog med vingarna. Jag vet inte om, att man trodde, att det bådade något särskilt; det var bara ett ordstäv. – Om en annan lantmätare sade man också, att han flög omkring och sa- de: "Jola är djup och dryg". Det var en osalig ande. Man kunde höra den gasten när som helst. Det var också en, som tagit mutor.