KORPSKRIFTEN

...
Meny

Häxor och trollkarlar

Berättare: Emma Eriksson (f. 1867)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Det fanns finnar på skogarna. I Glava fanns flera finnar. Mattes i Glasnäs var den vär- sta att kunna trolla. Det var inga andra än finnarna som kunde den konsten. Något litet kunde de lära ut till andra, men di ville inte lära ut konsten, för om de lärde den till en annan så kunde de inte själva sedan. Om en slog till den som trollade så att bladet kom genom näsan eller om en kunde slå ut en tand eller slå så att hon blev sittande lös så hade han inte makt att trolla. "Väsping" skulle en akta sig för. Han var farlig. Det var en gammal gubbe som skulle gå ut och fyra av en påsksmäll om kvällen. Han fick höra väsen i luften och vände bössan / uppåt och sköt. Han hade inte tagit ur kulan. Han fick se en påskkärring komma ned ur luften. Hon haltade så illa. Då gick han fram till henne. Han kände igen henne. Hon bad att han inte skulle röja henne. Han skulle få den bästa kon då. För att hon skulle bli bra i låret, fick han skruva isär bössan å ta smörja i låset och smörja henne med.

Socken Långseruds
Landskap Värmland
Härad Gillbergs hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Häxor och trollkarlar

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR