KORPSKRIFTEN

...
Meny

Djur

Upptecknare: Nils Sjöholm

Transkriberad uppteckning

Lärkan bådade god sommar om hon kom när marken var vit, före kyndelsmässodagen borde hon höras för att båda gott år. Om bönderna gjort dumma affärer sedan hon kom året förut, så fick di veta det. Såg man henne högt första gången kom molnen under sommaren att segla högt och flög hon lågt första gången man såg henne blev det mycket låga moln flög hon upp från marken blev det mycket morgon dimma I mars skulle man lägga ut talj, kom det mycket talgoxar fram ur skogen blev det än en hård vinter knäpp, drog skator taljen så kunde man vänta ljuvar. När tranan blev synlig på mossarna över / Oscar Larsson Lerdala Djur 2 Timmersdala, var det tid att sluta arbetet vid dags- ljus och ta mösketimmen i sängen. Kom hon se- nare än vårfrudagen blev det sent vårbruk. Fanns det fladdermöss på gården skulle de utrotas, för kom någon dålig kvinna åt en sådan kunde hon göra mjölkharar av blodet, de drog sen från den gården därifrån blodet var taget. Sädesärlan var mäst välkommen i början av april när bonden vårplöjde var det god tur om ärlan gick i plogfåran där bak och plocka- de mask, det blev då ingen röta i rotfrukterna Den fläck där man först ser ärlan skall man taga till linland. Göken borde höras första gången om kors- mässodagen och från väster då var det bäst, gökrop från norr bådade mycket död bland betesdjuren i skogen och hördes han från söder var det många människor i socknen det året som skulle dö. / Nils Sjöholm 1937. Oscar Larsson x 1877 Lerdala Djur 3 Om en kvinna som var havande härmade göken blev barnet stammande och den stamningen gick ej att häva förrän barnet blev så stort att det kunde härma själv, men ungens härmning skulle komma av sig själv han fick inte läras. Horsagöken öppnade grindarna till härstarnas beteshagar. När starflocken kan gömma sig i tornhäcken då är det full sommar När bonden hör att spillkråka skriker om bärgningsplatsen då blir det snart regn och skriker hon på vintern blir det snart tö. Hittade man en gullhöna skall man sätta den på handen och säga "Gullhöna Gullhöna flyg flyg, så får vi i morgon vackert väder" Den som river ett skatbo får skabb på händerna och otur kommer till gården. Om bonden själv river ett skatbo så kommer han un- der året att mista en ko. / Oscar Larsson Lerdala Djur 4 Orren var den sedlige väktaren han talade om för bonden när tjänstfolket friade eller när djuren var i skogen och skavde bark; då sa han: Dina drängar och dina pigor de ligga knä emot knä, dina getter och dina får de skava barken av dina trä". Skjutna rovfoglar skulle man spika upp över stalldörren, Ladugårdsdörren eller på en stång vid hönsgården det skyddade mot förgörelse och gav tur.

Socken Lerdala
Landskap Västergötland
Härad Vadsbo hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Djur

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR