KORPSKRIFTEN

...
Meny

bergväsen.

Berättare: Johannes Stenström (f. 1858)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Man talade om "bergfolk, bergkäringar." Mor- mor hade hört "bergfolk" och sett kreaturen deras. Det var en som fick se en skock med "berg- kor". Han tog en ko av "bergfolket." Han kas- ta en sax över kon. Kon blev stående, så att de kunde ta henne och leda henne med sig hem. En dag kom "bergkäringa", när de höll på att mjölka kon. Då sa hon åt dem som mjölkade: "Du gjorde dumt att du in- te tog en vattenså och mjölkade i den gång du mjölkade kon första gången, för då hade du fått så mycken mjölk. Nu kan du in- te få mer än stävan full." Det hörs bjällror i skogen ännu. Jag har hört / dem åt Rävåsen till. Det är inte annat än "bergkäringa" som är ute med kreaturen. De är tvugna ut och ha vatten både vin- ter och sommar. Att det finns slikt, det gör det. Min mor hörde att de strök tätt förbi henne. Å i Rävåsen har di hållt till sedan gammalt.

Socken Södra Finnskoga
Landskap Värmland
Härad Älvdals hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: bergväsen.

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //