KORPSKRIFTEN

...
Meny

Skogsväsen

Berättare: Per Valström (f. 1857)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Ortens namn på skogsrået: skogsrå, skogs- jungfru. Hon skulle vara så grann. Det var ett kvinnfolk med grant hår. Men hon hade rompe mellan benen. Det var en inspektor på Adolfsfors bruk som var så grön att vilja jaga. En lördag gick han åt skogen för att jaga. Han kom inte den dagen och inte dagen därpå, men när det led på måndag, så kom han. Han ha- de fått upp hare. Den fick han följe till Rånaberget. När han kom på det berget träf- fa han ett grant fruntimmer. Hon ville att han skulle ha henne. Då skulle han få skjuta så många harer han ville. Hon släppte honom inte förrän på måndag. / Innan hon släppte honom, så fick han en kyss på käken av henne. Det blev ett sår på käken. Det ville inte gro på länge. Han var velig länge efteråt. Om en kom att komma henne för nära el. om hon fick veta namnet, så fick hon makt över en. Hon gjorde djur och skicka ut. Om en råka att skjuta ett sådant så var det inte annat än fållen, när en kom att se efter. Om en gick vilse, så skulle en vränga ett plagg en hade på sig, för då hade hon inte makt med en.

Socken Eda
Landskap Värmland
Härad Jösse hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Skogsväsen

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR