KORPSKRIFTEN

...
Meny

Vättar

Berättare: Per Valström (f. 1837)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Det är ingen skillnad mellan tomtar och underjordiska här på trakten. Man sade "un- derjordiska" för att inte behöva säga tomte. En och annan säger "tuss" om tomten. Di var så små och därför fick de heta "tuss". Varken vätte eller vitra har jag hört talas om här. Med "de osynliga" menas först och främst tom- te. "De osynliga" och "underjordiska" är namn på ett och samma. Ibland sa en "di osyn- lie" och ibland "di unnerjordiske". Gastar, lyktgubbar och vanliga spöken hörde till det osynliga. Tomten var under julbordet. Tomten fick mat om julkvällen. Jag vet / inte att han blev fägnad någon mer gång på året. - Tomten kallas också "jol- gôbbe". - Alla dessa "osynliga" eller "under- jordiska" hörde till "Lucifärs släkte", De fick inte vara synliga. Men folk som har ett sjätte sinne eller kunde "se mer än andra" - fick syn på "di osynlie". När de döda komma hem på julnatten så antar en att det endast är sådana medlem- mar av hushållet, som dött det året.

Socken Eda
Landskap Värmland
Härad Jösse hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Vättar

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //