Transkriberad uppteckning

Tomten kallas för tomte, tomtegôbbe eller nisse. Det var ingen god varelse, men om en gick honom tillhanda, så hade en medhåll av ho- nom och han gjorde ingen skada. Det var bra att ha en "tomte" på gården, för han såg till kreaturen. Han gav häst och kor foder och han drog till gården. Ingen ville gärna tillstå sig ha tomte på gården. Men innerst inne så tyck- te en att det skadade inte, om det fanns. Tomten var som en gammal gubbe. Han ha- de skägg. Han var en halv aln lång. Han ha- de röd luva på huvudet och grå kläder. Han hade två ögon. Han var skarpsynt med dem. / Det var på ett ställe som di hade en tom- te i kvarnen. Han sikta mjöl. En gång fick mjölnaren se att han var så trasig. Han tala om detta för husrun. Hon vävde vadmal och sydde kläder åt honom. På julafton hängde hon kläderna i kvarnen. När mjölnaren sedan kom dit, fick han se tomten. Då hade han tagit kläderna på sig. Men då skratta han och sa': "Grann gosse sikter aldrig mjöl mer." Det var på ett ställe som di hade en tomte, som drog till huset. Drängen och hus- bonden tröska korn. Om morgonen, när de kom till ladan, så var det lika fullt där. Di höll på och tröska. Men husbonden ville se vad det var som drog i ladan. Han gick och vak- ta en kväll. Då kom det en liten grå gubbe och hade ett ax på ryggen. Det kasta han ned och pusta. "Det var inte mycket att pusta för, det du", sade husbonden. "Får se," sade tomten, "när jag får bära bort så mycket / som jag har burit hit." Sedan blev allt så odrygt. Jo det mins jag att farbror hade en häst, som han påstod att tomten fläta manen och svansen på. Det var "nissefläter." Det gick inte att sno upp dem. Det var på ett ställe som tomten inte fick fred för hästarna. Han bodde under stallgol- vet. När det blev kväll, så löste tomten den ena hästen. Varje morgon var den hästen lös och rädd. En kväll kom husbonden och fick se att tomten höll på att piska hästen. Han fråga- de tomten varför han gjorde så. Då tala han om att hästen stallade på hans bord. "Om du flyttar hästen", sade tomten, "så får du ha hästen i fred." Han gjorde som tomten bad, och se'n fick hästen stå i fred. Jag gick bort och skulle vaka på en sjuk en kväll. Där var folk förut, så di bad att jag kun- de komma en annan kväll. Jag fick kaffe och våfflor. Blev sittande, så att det blev / sent. Så gick jag hem dit jag tjänade. När jag kom in i köket, så stod det en liten mässingsta- ke på köksbordet. Ett litet ljus brann i den. Gar- diner och allt var så gammaldags. Jag kunde inte känna igen mig. Jag satte mig på halla i spi- sen. Då skymta en liten gubbe förbi mig. Jag gick in till husfolket och tala om. "Tyst med detta i kväll", sade de. "Du skall inte gå in i köket mer i kväll". Jag fick ta en fäll och lägga mig i ett annat rum. Jag blev så illa sjuk på nat- ten. - Ett år efteråt så körde husbonden ihjäl sig. Tomten hade denna "varsel" för mig.