KORPSKRIFTEN

...
Meny

Vattenväsen.

Berättare: Johan Nyqvist (f. 1875)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Farfar tala om att han hade hört "Näcken" spe- la i vasshjulet. Han spela fiol så vackert. Det minns jag farfar tala om så många gånger. Det var mest i skymningen. Farfar hade sett honom. Det var en vanlig människa med långt skägg, men han hade som horn i skallen. Det hade han fått för att han inte skulle få vara bland folk. Far- far /f. 1806/ hade stor respekt för Näcken. Han varnade oss, så att vi skulle ligga från vattendragen. Skulle vi bada, så skulle vi ta med oss en kniv o. kasta ut i vattnet först eller vi skulle ta den med oss i handen, så var det inte farligt. El- jest kunde han komma och dra oss ned till botten, och då kunde vi inte komma upp mer. Så varna han oss, att vi skulle vara snälla. Och / om vi var snälla, så kunde vi få höra honom spe- la. Och det skulle allt vara stort att få höra Näc- ken spela. Det hörde inte till det dagliga. "Sjöråa" hörde jag talas om. Hon bodde i Stora Lee. Den hade de sett på sjön ibland. Hon var i en båt som inte var mer än halv. Hon hade som en fiskstjärt i ändan. Anns var hon som ett fruntimmer. Om någon hade fått mycken fick, så sa en: "Han ha nok träffa sjöråa no." Hon bestämde i sjön.

Socken Töcksmarks
Landskap Värmland
Härad Nordmarks hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Vattenväsen.

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //