Transkriberad uppteckning

Benämning på den vecka i vilken trettondagen inföll /trättnevecka/. Trettondagen /trättneda-jul, trätt- nedan/. Dagen före trettondagen /trättneaftan/; natten före trettondagen /trättnenatta/; trettondagens morgon /trättnemôran/; trettondagens kväll /trättnekväl/; dagen efter trettondagen /anda trätt/; tredjedagen /trejda trätt/. Somliga tyckte, att det var slut på julen med trettondagen. Vi hade ett gammalt ordspråk, att på "anda trätt ä jula slätt." Men det blev inte slut på julen förrän tju- gondag jul. Men med trettondagen var den stör- sta julhogtiden slut. Det hände, att trettondagsafton kallades för den / första "julkväl" på året. Det var såpass stor helg meden julen att en kunde kalla den så. På trettondagen om middagen hade en kål. Det var lika på juldagen, nyårsdagen och trettondagen. Om "trättnekväl" skulle en äta risgrynsgröt eller annan vit gröt. Trettondagen om kvällen var stor helgdagskväll, men det kunde hända att ungdomen i byarna hade en bal den kvällen /trättnebal/. Om trettondagen for så många som möjligt till kyr- kan. Det hörde jag att di tala om "trättneotta"/. Trettondagen firade en som de andra stora dagar- na medan jul. Det var åtminstone inte passan- de att lämna hemmet förrän framemot kväl- len den dagen. På andagen och trättnedags- kvällen gick de med "ljusa stjärna," men det minns inte jag något av. Den seden var allt slut före min tid. Om det var tö på trettondagen, så skulle en få tretton "lener" /töväder/. Blev det snöyra på / trettondagsafton eller trettondagen, så blev det tret- ton snöyror innan den riktiga våren kom. Men det var bra för skörden, om det dröp av taken på tret- tondagen. Tjugondag jul. Den 13 januari firades "tjugnedag jul". Denna dag benämn- des för "tjugneda-jul"/ el. /"tjugneda'n". Tjugnehelga" = tiden omkr tjugondagen. Om "tjugnekväl" hade en gröt te mat /tjugne- gröt/. Den sista av julmaten åts upp på tjugondagen. På kvällen till tjugondagen /tjugnekväl/ hade ung- domen bal /tjugnebal/. Den tiggde de ihop till medan julen. Så tala mor och far om. Di gick "julbockar" och så gick di med "ljusa stjärna" och då passa di på att tigga ihop till balen. Det var en "pajas" med, och han tiggde av alla slag. Tjugondagen var julhelgens sista dag. "Tjugneda' Knut soper vi jula ut." / Julgranen kastades ut den dagen. Han fick inte stå en dag längre. Och allt, som en hade haft framme särskilt för julen, togs bort och sattes undan. Om det var snöyra på "tjugneaftan" el. "tjugne- dan," så fick en 20 snöyror under vintern. Om det var tö /len/, så fick man en mild eftervin- ter och tidig vår. Strax efter tjugondagen så tog en itu med alla van- liga arbeten, som legat nere sedan före jul. Då fick en ta te "vadaskaka" igen. Med vardags- kakan menades havrebrödet /flarnkaka/.