Transkriberad uppteckning

Det var en gubbe som kunde trolla. Jag minns inte riktigt vad han hette, men jag hörde ofta talas om honom förr, av de gamla som levde när jag var ung. Han skulle isynnerhet varit anlitad för sjuka kreatur, samt av ogifta fruntimmer som blivit med barn. Då dessa senare, besökte honom, lät han dem alltid klä av sig nakna, sedan tände han en svavelsticka (tändsticka) och under det den brann, drog han den varsamt över kroppen kors och kryss och rätt upp å ner, åt alla håll, så länge stickan brann. Sedan var proceduren över och fostret var ”väck”. Han tände aldrig mer än en sticka. Det var en led gubbe. Han hade en dotter som var mycket grann och fager, men en ”hora” av värsta sort. Hon tog betalning och det var hennes far, trollgubben, som ”hessat” (påyrkat) henne till detta. Han styrde om, så hon ej blev med barn. Där kunde ibland vara flera karlar på en gång. Så hände det sig att en ung, gift / bonde kom dit en gång och ävenledes en gammal led gubbe var det i samma ärende. Flickan neka den gamle gubben, men var däremot välvillig mot bonden. Då blev gubben arg och sade till tösen att det skall hon få ångra, så ryckte han av halsduken på bonden och slog till flickan över livet med, samt gick sin väg. Denna gången blev det emellertid så olyckligt att hon blev med barn och när hennes far fick höra hur den gamle mannen burit sig åt med halsduken sade han att mot detta fanns ingen hjälp. Hon fick ett barn och det blev ett så förskräckligt rabalder när hon tala om att den rike och ansedde bonden var far till det. En gång var det en piga som kom till ”trollgubben” i det vanliga ärendet att bli fri från ett foster. Gubben gjorde som vanligt, tände en svavelsticka och brände varsamt över kroppen med. När stickan var utbrunnen sade han: ”här är jag maktlös, ty du lär ha horat med en präst.” Det var sanning, pigan tjäna hos en ogift präst och han hade ej låtit bli henne och när han fick veta att det ingen hjälp fanns, gifte han sig med henne så fort som möjligt.