Transkriberad uppteckning

Troll, det såg min mamma. Hon stod ett stycke ifrån och såg ett fruntimmer vid Debjer; det var ett troll. Och en gång var hon och flera ungdomar och plockade nötter på Debjer. Hon hade ett huvudkläde, som hon var rädder om, och därför hade hon vrångsida utåt. Så satte sej hon och de andra och knäckte nötter, och då tog hon av sej huvudklä´t och la´det på knäna. När hon sen skulle ta det på sej igen, så var det rätte. Det fick inte lov att var vränge. Mamma talte om, att det kom ett troll ut ur Debjer med en bakegressla, som var sönder, och bad en karl, att han skulle laga den. Det gjorde han, och när han kom igen med den, fick han en finer kaka utav trollet. En bröllopsfest körde förbi Debjer. Då ropte det ur berget: "Där kör min andra hustru !" En bortbyting kunde göra sej stor och liten. De hade en sådan / på Kärret. Han var stark. Han drog ett par spetor ur hasera, och då kunde han köra in ett lass hö på ett grand. En gång bryggade de och öste dricka i ett äggaskal. Då sa´ bortbytingen: "Ja å´t så nära inte 1), så får la jag gå." Och så gav han sig iväg därifrån. Nu finns det inga troll mer. Det är åskan, som har slagit i- hjäl dem. 1) så nära slut. (intill !)