Transkriberad uppteckning

Befolkningen i småstugorna på Fjärås bräcka 1860-1900. Fattigstuga fanns ingen mer än den lilla, som står på Sandtäppa, den byggde de (=socknemännen) åt ett folk, som hade en krumpen tös. De hade varit ett rikt bondfolk i Myra, men det hade alldeles gått ut för dom - jag vet inte på vad vis. Han var arbetare åt bönder se'n. Tösen var idiot och kunde dåligt tala; hon dog, när hon var arton år. Stället kallades också för Lufta. Skorpe-Krestina var född i Sätila. Hon hade skorphandel i denna stugan och sålde karameller också. Nej, hon sålde in- te kaffe. Hennes man gick bort och arbetade så länge han orkade, men han dog, och hon blev änka. Engbergs - i den stugan bodde tre systrar, som levde på arbete och arv. De spann och vävde främmat (=åt andra). / Borgs. Han var båtsman. Det huset är rivet. Denna stugan låg först i Môsen vid Bräckan, och mina för- fäder bodde i den. Den blev flyttad från Môsen hit upp. Dyrendals. Det var vanligt arbetsfolk. De flytta till Grönemad. Fornanders stuga. Där bodde Borga-Johanna; hon var Fornan- ders dotter. Gubben hade varit båtsman. Fornanders var garveri. Glasmästarns. Den stugan står kvar. Han hette Johannes och gumman hette Anna Kristina. De hade en dotter, som drunknade i brunnen. Alexander Karlsson hade ett hus, det huset där flickera (=fröknarna Sahlqvist) bor nu. Det förriga stället hette Salas, för han var sadelmakare. Så var det en skräddare Ohlin. Han var från Dalsland. Han satte sej ner här och gifte sej med Johanna från Grönemad. Han gick och handlade med tyger. Lysakulla - Det var ett "tillnamn" - hon bodde i den lil- la fattigstugan, när de andre (Sandtäppens) kom undan. En gumma som hette Johanna. De stickade strumpor för hand åt folk, spann och vävde. / Bleckslagare var en - Kaffe-Kalle. Hans son hette Sandén. De bodde nere i Grönemad. Karl Faltin och hans hustru bodde på andra sidan denne kullen. De slogs ibland. Då sprang far dit och slog sten i väggen för att skrämma dem. Han var torpare under Dal. Stina och Börje bodde i denna stugan. De hade hönsa in- ne; buren stod här, där jag ligger nu. Börje var vanlig ar- betare. Han la' lite potatis här ute kring väggarna. Här har varit tre eller fyra omgångar (folk) i stugan före oss. Flera hade hönsabur under sin fasta säng. Det var deras egna stugor - de fick bygga på allmänning- en. Sandtäppa var en del av allmänningen. De var där (=bönderna) och hämta sand - det var fritt. Många la' lite potatis, men de kunde inte ha kål och andra grönsaker på höjderna. Griser hade torparna, men inte de andra. Tiggde gjorde de inte; de arbeta' idkeligen. Folk gick till dem med mat ibland. Om jul fick de bröd och sovel. Det fanns inga källare till stugorna. De hade många / stora graver med potatis i. Här ikring hade Börje gravet flera potategraver. Med vintern stod här en stor sillatunna full med potatis; för mitt i hôle vintern kunde de inte gå åt gravera. Börje hade en liten gris här inne - han foga' in den i en bur. Mjölk kunde de få, en del kom med en bytta mjölk till de fattige. Ibland köpte de skummjölk för sex skil- ling kannan eller nymjölk för 8 skilling kannan. Dagsverken. Pappa gick på Dal ibland och gjorde dags- verken; när jag var omkring tio år, fick han 16 skilling om dan, och då fick han hålla sej med maten. Vi hade en brunn och det var många här på Bräckan, som hämtade sitt vatten ur den. De gick med ok och spänner. Det var så djuper brunn. De vägde upp vatten med en stake med en krok på; en spann i väkta. I Klockaregården var Dönebrunnen och så var det en an- nan de kallade Bräckabrunnen. Borgs, Ohlins, Glasmäs- tarns och fler därtill gick till våran brunn, Öbergs brunn. Den fanns långt före vår tid. / Så var det Håkes brunn i Intaket, nära här i lia. Hå- ke levde före min tid; han var en vanlig arbetare, som bodde i Gärdet. Fornanders bryggade enebärsdricka, men de hade lite malt (av korn) i den. Folk gick dit och fick jäst av dem till sitt bak. Bär tog de vara på. Det var kröser. De kokte krösemos och förvarade i stora krukor av lera. De stod på en hylla i själva rummet. Det var surt krösemos, men man kun- de röra i lite socker, när man skulle äta det - de åt det ihop med potatis och mjölk. Ofta fick man ingen an- nan mat än potatis, som man doppade i salt. Potatekorgar gjorde en gammal på Rygga, i Skattamarka. Det folket hade bott i Lii förut. Smed fanns här en - Liljekvist - han bodde strax här bortikring. Jag var barn, när det folket flytte till Kungsbac- ka. Sen kom en som hette Liljedal. Det fanns också en smed i Vallby. Vi fick gå till Kungsbacka, när vi skulle köpa något. / Bäcka- Kresten bodde i en stuga i Gärdet. Han var skräd- dare. Han hade ett litet torp där; det var under Rossared. Men det var så lite jord till torpet, så det kunde inte föda någon ko. Sen flytte de ner till "Skräddars" vid Ödegärdet. Det var inte många som fiskade i sjön annat än med spö och krok - de fick aborre och mört. Några satte ut "backelänka" (=långrev) med mask på. De fick gädda, brax och ål på dem. De hade en eka och rodde ut. Men de flesta var allt så sysselsatta, så de hade inte tid med fiske. De var inte vidare oeniga. De hade inte många barn.