Transkriberad uppteckning

Om en flicka rusta på sista neken, skulle hon få barn i sig i ladan det året. När man var ute på åkern så fick inga gräns- rener passeras, utan man skulle hålla ett ögonblick. När de plöjde eller harvade måste dragare och körare ha en ordentlig rast innan de tog ihåll med vännetegen. I vännetegen grävde far ner humler, tordyvlar och svalor som han hittade döa på åkern. De hade den uppfattningen på många ställen, att om man gav en fattig en bete bröd så skulle säden bli tyngre. Farfar gick mitt ut i rågstycket, när säden var halvvuxen, sträckte sig på tårna och sade: "så hög och så rak skall min råg bli" / Larm Leksberg Slåtter skörd och tröskning 2. Det var många gamla, som hade en rolig sed. När de sådde och säden tog slut i säalöben, så svängde de med armarna och sådde i tomme ända tills de kom till säasäcken eller renen. De sista kornen i säalöben såddes aldrig ut utan de tog de med tillbaka och lade i säabingen. När de sådde lin och det var färdigt skulle en sup bränvin slängas över åkern och så skulle såerska ha en. När hon tog supen sade hon: "För starkt lin och långt lin och lin i särk och lin i lakan. Om man slängde en näve säd på en jordfast sten när man sådde vid sidan, då rörde aldrig foglarna säden på fältet.