KORPSKRIFTEN

...
Meny

djävulen

Berättare: Anna Califf (f. 1879)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

När Franke dog, sas kom djävulen förklädd till en vanlig simpel bonde, och tog honom. Det är en sä- gen. Men eljest hörde en falle tala om att han gick i skepnaden av en svart hund. Franke hade skrivit kontrakt med djävulen. Det var för det han fick så mycket pengar och blev rik. Om en tvinnar händerna eller snurrar dem om varandra, sas sitter en och nystar åt den onde. Samma om en sitter och snurrar fingrarna om varandra, tummarna vill säga. - Om en drev med den onde, så att en nämnde namnet och mena, att han kunde visa sig, så kunde han komma. Det var farligt att gäckas med honom på så sätt. - Alla som kunde tralla så hade de med den onde att göra; Det var en allmän tro Om någon vägde eller mätte snätt, så var han / hantlangare åt den onde. Namn på djävulen: Djävulen, den Onde, Skam, satan, den stygge, Lucifer. Den sägnen gick här, att han dansade ihjäl Fintor- pafrun. Men här i trakten har inte varit sådan sägen om någon. Lucifer det var djävulen. Och hans släkte var alla de onda andar som han har i sin tjänst. Allt detta blev nedkastat till jorden - för syndens skull. Om den sjuke plågades mycket inför döden, så var det den onde som höll igen livshankan. Så troddes det av gamla här. Och hörde jag gamla gummor tala på.

Socken Mölndals stad
Landskap Västergötland
Härad ingen
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: djävulen

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR