KORPSKRIFTEN

...
Meny

Frieri och bröllop

Berättare: Kajsa Svensson, Anna Greta Johansson
Upptecknare: Nils Sjöholm

Transkriberad uppteckning

De som inte fick vara med på bröllopet förr, så sprang de utanför och banka och sjöng "I bröllop i våra gåla, me tomma fat och spruckna skåla". "Rakeriva" dä feck ja å min fästman, hon var grönmelerad med röa roser å årtal på räfsehuvut. När ett par varit och tagit ut lysning, så sade folk om dem efter första lysningsdagen "att denna vecka hoppar de två på ett ben", efter andra lysningsdagen sade folk " att denna vecka hoppar de jämfota" Om de hade roat sig i förväg, då fick de ny- gifta limma kyrka och den taxan var tre daler för dem var. Brudgummaskjorta skulle brua sy, och brua skulle av fästmannen ha silkeduk, hängeschal, handska och bok. / Kajsa Svensson Leksberg Anna Greta Johansson Frieri och bröllop 2. Mi mamma hade en luva som satt åt om huvu- det och den var broderad med röda och blå rosor så dä va änna som ett tapetmönster, framte var det spets. Den fick hon av far när hon bar på mig, de som hade ett par långa silkeband där bak skulle kallas "kära mor", men de andra bara för "madam". Brudgummaskjortan användes bara mellan bröl- lopsnatta och till söndagen efter bröllopet, då brud- paret gick till nattvarden, sen togs hon av och göm- des för sen skulle han inte ha den på förrän han va dö. Om de mötte någon med en sopskyffel på trappan då blev de inte gifta det året men denna olycka kunde avvärjas om de tog borsten och strök skorna över. Jag har hört berättas om en bonde, som tog med sig sin dotter till kyrkbacken och ropade ut henne på följande sätt: "Min dotter vill ha man" och då föll dottern in med "Ja fars ord är sant" Denne bonde kände mor och hon talade om, / Kajsa Svensson Anna Greta Johansson Leksberg Frieri och bröllop 3 att när den mågen som anmält sig kom och hälsade på på söndag kväll, så låg både dottern och hennes sys- kon på muren När mågen kråvade och ville dit, så ropade hennes yngre bror "Far, far , han drar kol- säcken av mig". Fadern ville inte låss om att de hade så dåligt att bre på sig så han sa: "Var lugn du min son, Ryan tyr nog till." Böneman skulle ha ett par strumpor som var så långa, att de räckte ifrån stortåa och upp till rumpan. Jag tjänade på ett ställe där dottern skulle gifta sig, och jag fick sticka bönemansstrumporna åt henne Vid bröllopet skulle böneman ta emot främ- maten i första och hälsa välkommen och var det snö skulle han borsta av dem den. Brua skulle ha en slant i skon och det hjälpte det vet jag, för jag hade det och jag har aldrig behövt låna pängar. På bröllopen drog de in en stor stock som de kallade stabben. Den var klädd med brokigt papper / Kajsa Svensson Leksberg Anna Greta Johansson Frieri och bröllop. 4 och vitlimmad. Så lekte de en lek och då skulle en sitta på den och undra och undra, vad de lekte vet jag inte men de sade att den som satt på kubben satt på understol. De eldade i spiseln ett slag också om det så var mitt i sommarn och i skorstenspipan hängde de upp någon lapp av brudparets kläder. Om det bör- jade glöda i lapparna, då skulle deras kärlek bära dem både genom eld och vatten. Pengar samlades till brudparet i "Brudskåla", den var av koppar, den stod på bordet med en bränvinska- rafin bredvid, där Böneman skänkte ut bränvin, när de kom fram och offrade. Bredvid stod en tallrik för speleman och kokerskan, där gåvor till dem gavs. Överblivet bröd deldes ut till de fattige efter det bröllopskalaset var slut, detta för att det aldrig skulle tryta bröd i huset. Om de va brölösa tredjedan, d.v.s. gett de fattiga allt efter bröllopet, skulle det bli deras en- da brödlösa dag här i livet. / Kajsa Svensson Anna Greta Johansson Leksberg Frieri o bröllop 5 I brusänga plockades ner allt va stöelt va, för att de skulle ligga hårt. På ett bröllop lade de en stor hovtång under lakanet där brudgummen skulle ligga, men han hade inte märkt någon hovtång på morgonen. Blosshållare skulle vara 8 och brupier 4 på ett or- dentligt bröllop, 2 blosshållare hämta prästen 4 hämta brudgummen och 2 red i förväg och anmälde ankomsten till bröllopsgården. Mi mor gick med brusäck, när hon kommit överens med far, som tjänade på samma ställe som mor, att de skulle gifta sig, så alarmerade husmor alla sina bekanta och grannar att mor skulle komma med säcken med det "röa bånnet" och så fick mor några kvällar trava till alla grannar och de som hus- mor hade alarmerat. Så steg hon in, när hon häl- sat, så sade hon att ho var en blivande brud, och undrade om de ville hjälpa henne så hon slapp "gå näken" inför prästen, mor var glad och hjälp- / Kajsa Svensson Leksberg Anna Greta Johansson Frieri och bröllop 6 sam så hon var omtyckt, hon talade om att hon drog hem en hel vecka. Som det var mot jul mor gick med säcken, så fick hon i den all möjlig julmat, lin, ull, vadmals- bitar, små påsar med råg och havre till säaråg och litet slantar.

Socken Leksbergs
Landskap Västergötland
Härad Vadsbo hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Frieri och bröllop

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR