Transkriberad uppteckning

Innan jul, efter baket så vräkte de ugnen full med töreved som skulle torkas, ty ett sådant stycke skulle de ha med sig var och en till julottan. Sen gjorde de en brasa av det framför kyrkedörren. Om juldagen hade bönderna så brått att komma från kyrkan, så de riktigt skenade hem. Den som var raskast från kyrkan skulle bli raskast med skörden, det trodde de på. Jag mins grant hur Åsbotorparn knegla och sprang från Julotta, för att komma fort hem. De hade förfärligt med häx för sig, somt trodde de på och somt gjorde de för det så skulle vara. Innan de lade sig om julafton skulle husfar, packa till askan i spiseln, så den blev slät och så dra en ring eller ett kors inuti pipan i sotet. / Kajsa Svensson, Leksberg Anna Greta Johansson Julafton juldagen 2. På morgonen kunde sedan husfadern utläsa de förändringar, som skulle inträffa inom familjen (födda, döda) När de julafton gjort ifrån sig i ladugården, fick in- get "måkeredskap" röras förrän tredjedagen. Julagödseln skulle stackas upp som en sockertopp och sedan skulle gödseln i jan. stabbas upp omkring, så "juladönga" blev som en piedestal i mitten. Om någon nös, så skulle den dö under året, som han nös emot, därför gick alla som ville nysa ifrån bordet, för att vara säkra på att de inte nös mot någon. Om någon, när de åt julgröten, gick ut och tittade in genom fönstret, satt den som skulle dö huvuda- lös vid sitt grötfat. Självslocknar någons ljus var det ett säkert tecken på, att vederbörande skulle dö under året. Julklappar förekom ej i min barndom, först in på 80-talet köpte man presenter åt varandra. Att tillverka själva och ge bort var det ingen / Kajsa Svensson Leksberg Jul 3 som hade tid med. Att få nya kläder eller skor fick räknas som julgåva, fast de fick vi i november, då "ämbetsmännen" kom några dagar. Men en jultomte hade vi så långt jag mins tillbaka och det var far. När alla var fär- diga att fira jul och hade doppat i grytan, så försvann far och efter en stund bankade det på rutan och en i fårskinnspäls klädd och sotad gubbe stack upp näsan och frågade mor om han kunde få "hu savärn", mor ursäktade sig med att de hade så trångt och besvärligt och att inte far var hemma, men då bad han så vackert att få ligga på spiseln, och som betalning skulle han halma golvet, då släppte mor in honom och så började han att halma golvet med de tre kärvar han bar på ryggen. De större barnen kände ju igen far sin, men de mindre var rädda och skrek, men då talade han så vackert för oss, att vi skulle få ligga som Jesus i bara halmen och sparka hela julen och då blev det glädje. / Kajsa Svensson Jul 4. Sedan fick han en sup av mor vid bordet och sedan gick vår jultomte. Det sättet att fira jultomte var bra mycket roligare än, att som de började göra på 90 talet köpa ett skråbuk- ansikte och komma in och skrämma barnen ett tag. Att jultomten medfört gåvor i en säck har inte före- kommit här i Leksberg. När gåvor gavs, så kastades de in från den mörka förstugan av en som förstälde rösten när han läste upp adressen. I Mariestad hade de jultomte med säck, men det var i stan dä. Det där med skinngubben som kom med julhal- men var ibruk åtminstone från mormors barndom, hon har berättat om honom och hon var född på 1770 talet