Transkriberad uppteckning

Vid Hallen i Fjärås bracka ligger en kyrkklocka. Jag vet inte om det var tyskar eller danskar som hade den på en släde och skulle köra bort den. Men när de kom på isen med henne och isen brast och klockan föll i vattnet. Det var en bonde som hade föresatt sig att ta upp hen- ne. Han födde upp ett par vita tvillingoxar med ny- mjölk. De skulle dricka nymjölk till dess de var tre år. Se´n skulle de kunna dra upp klockan. Emel- lertid hade bonden en piga som brukade sköta dessa oxar. Jämt den dagen, när de skulle fylla tre år, så tyckte pigan att det var inte farligt att börja ge dem skummjölk. Så hon gav dem sådan mjölk, men talade inte om det för bonden. En dag så tog bon- de oxarna och for till klockan och skulle ta upp / henne. Han hade två karlar till med. Nu var det så, att en fick inte prata när en skulle ta upp sådant. När de hade klockan i vattenbrynet, så var det en av karlarna som sade: "Nu kommer klockan ändå. Då släppte allt och hon föll ned igen. En röst sade: "Det duger inte med vattenkalver"'- Det påstods att en kan se henne vit klart väder. Men ingen mer har dristat att ta upp henne.