Transkriberad uppteckning

För många år sedan var det en man. som red från Åminnared till Öxared för att bjuda i bröllopp. När ären- det var uträttat, skulle han rida tillbaka, men hästen råkade i sken. Mannen föll av och blev hängandes i stigbygeln och släpades med några hundra meter. Han ropade och jämrade sig vådligt. Sedan hittades han död i en mosse. Det blev sedan en gast som färdades samma väg, och som hördes jämra sig mot oväder. Folket i bygden trodde på gasten i många år efteråt. Min farfar var ej av den sorten, som trodde varken på gastar eller troll. En gång köpte han en häst från Åminnared och därefter skulle han göra en resa till Kungsbacka för att prova hästen. Han var uppe tidigt i ottan och gjorde i ordning skjutsen. När han spänt för hästen och skulle stänga stalldörren efter sig, satte hästen / iväg och sprang till Åminnared. Farfar sprang efter och hojtade i tro att hästen skulle stanna, men detta gjorde han inte. Farfar följde efter till Åminnared och häm- tade hästen för andra gången. Hemkommen spände han för hästen och fullbordade den avbrutna resan till Kungsbacka. På grannstället bodde två kvinnor, mor och dotter. Även de voro ute i ottan och de hörde huru hästen sprang och farfar hojtade, men de trodde att det var gasten och gingo in och stängde dörrarna om sig. Farfar hade svårt att hålla sig för skratt, när de sedan om- talade att de hört gasten, och hört huru han jämrade sig och slamret utav seltyget när hästen sprang, och att de gingo in och stängde dörren om sig och läste så många böner de kunde.