Transkriberad uppteckning

Vid Nygård var det en vattenkvarn. Folk brukade fa- ra dit och mala, en tid före jul brukade det vara en mjöl- kvarngubbar där. De kanske fick stanna kvar ett par da- gar, om de skulle få mälden med sig. På nätterna kunde det bli kortspel och stoj. En del ställde att de hade brännvin med sig. Så var det en gång som de höll på att stoja och väsnas. Kvarnen tvär- stannade. Det var omöjligt att få den i gång. Då var det en av kvarngubbarna som kom att gå ner i underhuset och titta. Då fick han se att en liten gubbe stod och höll i vasshjulet med båda hän- derna. När kvarngubben kom upp i kvarnen, så talade han om detta för mjölnaren. Då bad han dem att de skulle lägga sig och hålla fred. Det var inte lönt att tänka på att mala mer den natten. På / morgonen gick kvarnen som ingenting skulle ha hänt. Det var forsgubben som höll i hjulet. Han tyckte inte om när de väsnades i kvarnen om kvällen. Gubben gav honom tobak ibland. När han fick det, så gick kvarnen så bra. Sjöråa fanns i Vänern. När det skulle bli storm, så seglade hon i en halv båt. Hon hade inte van- ligt segel utan en gran. Det gick med en förskräck- lig fart. När hon visade sig, så var det bäst att de sökte sig i hamn med fartygen. Det blev storm.