KORPSKRIFTEN

...
Meny

Påsk

Berättare: Ellen Olsson (f. 1881)
Upptecknare: Ellen Olsson

Transkriberad uppteckning

Långfredagen skulle så många som möjligt av husfolket väckas med ri- set - och detta gällde ju särskilt barnen - det skulle mana till tålamod och undergivenhet och tillika vara en påminnelse om Kristi lidande på korset. Mjölk eller mjölkmat fick ej heller förtäras på långfredagen - ty det kom i så fall att värka ut i bölder under årets lopp - det skul- le också tyda på att Vår Herre inte fick något att dricka då han hängde på korset. I påskveckan fanns mycket att iakttaga - ingen "kringgärning" fick göras d.v.s. såsom spinning, varpning, vävning m.m. och intet grov- stök fick utföras. En gammal ramsa lyder: "Loppor å löss - råttor å möss - ur våra hus, till dem som spinner, bryggar och bakar mens "dym- meln" ä." - Och så skulle det ritas kors över alla dörrar både till bo- ningshus och ladugård. Det ansågs skydda så att ej någon påskkäring / kunde komma in och förtrolla folk och djur. Försummades detta - stod kanske en kalv eller annat husdjur genomsvettig på morognen och med darrande ben - och då troddes allmänt att påskkäringarna använt djuret ifråga såsom riddjur till Blåkulla. Sinade en ko plötsligt så var det en trollkäring, som förgjort den eller hade mjölkharar som mjölkade den. - Gamla utslitna saker, äfset- ter och andra garnrester skulle aldrig kastas ut, utan brännas upp, ty av dessa gjorde trollkäringarna mjölkharar. En mjölkhare kunde inte skjutas - utan med en kula vari litet avskrapad malm från den signade kyrkklockan blivit ingjutet m.m m.m.

Socken Norra Fågelås
Landskap Västergötland
Härad Kåkinds hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Påsk

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR