Transkriberad uppteckning

Tavringen Severin bodde på Teg vid Umeå. Där bod- de familjen i en liten torpstuga. Det var en 40-års karl. Han var gift och hade flera barn. Ibland, när man hade vägen förbi stugan, så var det rent rövarliv där. Fylla och slagsmål. Andra tavringar hade kommit dit. Tav- ringarna slogos sinsemellan. Det var sällan de slogos med folk från bygden, om de inte själva blev retade eller an- fallna. Severin reste omkring och bytte hästar och kloc- kor. Särskilt gärna bytte han klockor med folk. Falhtin var också tattare eller tavring. Han bodde på Svallet utanför Umeå. Han bodde också i en gam- mal torpstuga. Han var försäljare av varjehanda krams. En gång såg jag 20-talet tattare på trappan. Flera tattarfamiljer bodde mellan Umeå och Vännäs Andersson, som kallades guldtattarn, skar hästar. Han / anlitades av alla, för han var så styv att skära, så ingen djurläkare gick upp med honom. Han skar så, att han lämnade humöret kvar i hästen. Han lämna- de kvar en flik upp i pungen. Det var löst kött med små körtlar inuti. Han hade tjänat sig förmögen på hästbyte, klockbyte, kastrering och andra affärer. Guldtattarn hade tre söner, Kalle, Oskar och Nicke. Kalle var ful, men Nicke var fulast. Jag minns att han och hans hustru kom in till oss och ville ligga över natten. De fick ligga den gången men inte näs- ta gång de kom. De hade löss. Oskar spelade fiol och konsertina. De hölls för att vara bra grannar. Men när de var ute på sina strövtåg, så var de som andra tattare. De kunde skräm- ma sig fram där det gick. Dessa tattare syssla- de med hästaffärer. De bytte hästar med bön- derna. De gav hästarna arsenik för att de skulle vara pigga och se unga ut. De ville ha upp humöret i hästen. Då kunde de lura bönderna lättare. Dessa tattare var mörka. Från början¨ / kom de från Gnarphållet. En av pojkarna ##### med en zigenardotter, men jag vet inte hur det gick. Jag har den uppfattningen av de gamles prat, att tattarna var av zigenarsläkt. Det var zigena- re, som lagt sig i lag med svenskar eller finnar. Jag hörde inte talas om att tattare eller zigernare hade barn med någon från min hemtrakt. Det var ingen som ville genera sig med att ligga i lag med dem. De hölls för ett sämre slags folk.