Transkriberad uppteckning

Grinstad kyrka, som egentligen heter Granstad efter de stora skogar som växte runtomkring förr i tiá, hade de möe besvär mä te å få byggt. Allt ettersóm de bygge ópp om da´n revs dä ner om natta. Vem sóm gjordet ä ente så gótt å veta men nóck va dä nót sóm hade mä andevala å gära så mö kónstigheter som dä fanns förr, löktegubbar å an-'t. I Rud fanns dä jättar förr. Ente för att jag har sett te dóm men gammel't folk sa när jag var óng att de hade sett kret´ura deras å då va dä nock så. / Häxor. I min óngdom var dä en torpare under Lillebyn sóm hade sett mö kónstigt, min far. En gång hade'n vart te Vänersborg å handla. Dä va ve påsketia. Om natta när han for hem så sågén jaggu fjorton påska- käringar i lufta på en gång. Dä va rätt över Bäsingebol å de flög änna sóm en skock kråker. Fjorton stöcken på en gång, dä va jaggu mö, men så sa han å han svor på att dä va sannt. Tomtar dä hade'n fulltå, på torpet. De skulle ha mat å en kostym om året. Men di var bra för di hjälpt én mä arbetet, fora djura å ettsómannet. En gång kom tomten bärande mä e bóla halm å han stånka å stånka så dä va rent förfärligt: "Ack", sa Erik, torpór´n han, dä va fäll en´tnå å stanka etter en són lita bóla sóm dä. Å tom- ten ga´n en örfil så dä va gótt ente hóvet lossna ifrå axlerá på´n. – Ja, Erik han hade var´t mä på möcket han. Ibland óm kvällerá dá han hade berätta spökhistorier å annat uselt var vi óngar så rädde