Transkriberad uppteckning

I min barndom så fanns det tomtar. Det var sär- skilt en gammal gubbe, som jag har i minnet. När han kom hem till oss, så hade han alltid så myc- ket att tala om tomtar. Han hade sett sådana bå- de här och där. Det var små, grå gubbar med röda toppluvor på huvudet. En gång hade han kom- mit på en sådan gubbe i ladan. Han hade bara ett öga. Det lyste så skarpt emot honom, så han höll på att inte kunna se något själv sedan. Så var det på ett ställe, som de hade så fint i lagården. Det var den osynliga drängen, som höll fint där. Han var så duktig, så de ville ge honom nå- got nytt i gåva. De sydde kläder och hängde till honom i lagården. Det tyckte han om. Men när han hade tagit kläderna på sig, så ville han / inte göra huset någon mer tjänst. Han sade: "Grann gôsse môker inte lagårn mer." Sedan visade han sig inte mer. Så minns jag, att mor berättade, att det var på ett ställe och såg efter den lille. Om kvällarna, så satt han och vakade över den lille i vaggan. Tomtar har det funnits från början.