Transkriberad uppteckning

Kyrkoherde Wallberg var en pengagud; han var girig. Han hade en gård, Acklaberg i Värö. Han var enda mans son i Acklaberg, för- äldrarna hade bara den kelen. Fadern såg inte på slutet. Han hade pengarna i en kista. Wallberg var där och han hade kammat te en mängd papperslappar och tagit sedelbuntarna i kistan och lagt papperslappar i stället. Fadern märkte det och blev så ledsen, så han grät. Sonen hade ju fått allihop pengarna, om han gett sej till tåls. Han var bara pojke då men hade börjat gå i skolan. Han blev inte omtyckt i Frillesås. Han ville ha nya kyr- kan på Korsberg, men folket vill ha henne längre ut i sockna utanför som den gamla stod. Den gamla kyrkan var murad av sten. Prosten Heyl tyckte tornet var för kort. Han hade dem till att mura på det tolv alnar, men det blev för tungt och tornet och kyrkan skred isär. Så de måste bygga ny kyrka. / Far talte om, att Wallberg sa: "De rev ner sten på mej." Det var när de byggde kyrkan. Wallberg stod nedanför och det var en karl, som ville ha slut på honom, och han släppte en sten, som föll ner alldeles intill Wallberg, så det var nära att han blev krossad. Wallberg var inte dum. Byggmästaren byggde Frillesås och Veddige kyrkor samtidigt. Wallberg lät honom få betalt all- eftersom det gick uppåt med bygget och Frillesås fick sin kyr- ka färdig. I Veddige hade han fått mycket i förskott. Så gjorde byggmästaren konkurs, och då var inte deras kyrka mer än halvfärdig. Jag gick och läste för Santesson, som var nådårspräst då Wallberg var död. Han var en bra lärare till att lära barna. Men vi hade börjat för Friedlicius på Hallagärde. Vi gick 14 gånger för honom. Sen kom Santesson och vi gick 30 gånger för honom. Han var så bra med grund och sånt! Wallberg ville gärna ha ål. Han brukade ha "lammamöde" - uppbörd - i Hoffors om hösten bara för att han skulle få ål. Han kunde äta ål för några stycken. Han kallade till sej min / bror, då han gick och läste, och frågade, om han inte kunde skaffa ål åt honom. Ja, min bror hade med sej några ålar åt prästen. Vi offrade ett helt eller halvt tjog ägg till prästen, när vi sluppit fram. Om påsk gav vi honom påskägg. Men det var så sparsamt med höns på den tiden.