KORPSKRIFTEN

...
Meny

Påsk.

Berättare: Anna Nilsson (f. 1861)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Namnen på dymmelveckansdagar: Askemåndag, fläsketisdag, korvonsdag, skärtorsdag, lång fredag och påskelördag. På askemåndag skulle de gå klädd i säck och aska. Skärtorsdag gjorde påskekäringarna sig iordning. De skul- le fara till Blåkulla på kvällen. De skulle till den onde och ha kalas för hela året. Då var de farliga. Skärtorsdagskvällen var den farligaste kvällen och så lördagskvällen. Jag vet inte var det var, men mor ta- la om det att när folk gick åt kyrkan på påskda- gen så gick det en stor bässe på vägen. Ullen var borta på ryggen. Det var någon påskkäring som hade ridit på den till Blåkulla. Bässen var alldeles för- störd. De hade brått hem på natten, för de skulle vara i kyrkan på morgonen. / Det skulle värka ut bölder ur kroppen, om en åt mjölk- mat om långfredagen. På morgonen var en pocka att gå upp tidigt så att en inte fick stryk. De hade det för sig att det skulle vara långfredagsstryk. Det kunde komma någon som ville ge en basta. Den som låg och drog sig längst fick heta lusa. Han blev sen hela året sedan. Ingen ungdom var ute och tiggde ägg. Di hade ägg i vart hus att koka. Vi skulle gömma äggskal för att ha i majstången.

Socken Högeruds
Landskap Värmland
Härad Gillbergs hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Påsk.

Fler sägner från Värmland

Se alla i Värmland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR