KORPSKRIFTEN
...
Marknad
Logga in
Meny
Folktro & Sägner 1915

Tomten sörjer, då hans bostad förstöres.

Transkriberad uppteckning

Fordom fanns det en tomte i varje stuga. Om stugan brann, kunde man efteråt få höra, huru tomten klagade.

Socken Iniö
Arkivinstitution Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS)
Licens Creative Commons (CC-BY)
Originalpost Visa på Isof Folke

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Tomten sörjer, då hans bostad förstöres.

Fler sägner från

Iniö,

Vilsegångna komma till rätta genom att klädesplagg vändas aviga.

En afton kunde en gumma på Salmis ej hitta sin ko. Då vände gumman sin tröja avig, mössan likaså och gick till skogen, för att söka kon. Gumman träffade skogsgubben i skogen och sade till honom: »Giv kon åt mig, det är min ko.» Efter en stund hittade gumman sin ko. Men under vintern föll kons bakdel bort och kon dog. — Händelsen förklarades så: Kon hade om sommaren blivit bergtagen. Medlet, som gumman använt att få sin ko tillbaka, verkade bra, men väl gjort var det inte att använda det. Skogsgubben hade blivit förgrymmad, då han måste giva kon tillbaka och hämnades.

1915 Läs sägen →
Iniö,

Skatteväktaren synlig.

En fjortonårig flicka hade rott ut till Kolkko för att mjölka en lördagskväll, och såg då en liten gubbe, som gick kring en eld och rörde i den. Först tyckte hon sig se en ko, så började en eld brinna och slocknade ej; det var drakeld. Om man skulle kasta stål i och inte se tillbaka, skulle man få hela boet.

1913 Läs sägen →
Iniö,

Olycka trollas på människor och djur.

I Norrby Jackois hade husbonden, en man, som hette Eriksson, och gårdens dräng hållit supgille. I fyllan kommo de överens att gå till kyrkan för att se, om dörrarna voro öppna, och om så vore, gå in. De tre supbröderna gingo. Husbonden och drängen vände dock om utanför kyrkan, då de sågo, att dörrarna storlo öppna, men Eriksson, som var en underlig man, gick in. Han kom tillbaka med Jackois husbondens psalmbok. Vad han sett, omtalade han för ingen. — Eriksson var österbottning och kunde således trolla. »Han förgjorde och trollade folk.» Då hans husbonde och värdinna , grälade på honom för något, trollade han värdinnan sjuk. Nämnda Eriksson kunde få djuren (kor och hästar) att trivas väl i gården, om han blott ville.

1915 Läs sägen →
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //