Transkriberad uppteckning

Medan Vistasta gammel stugan fanns, ägde de där en gårdstomte. Han lär ha varit riktigt på gårdens bästa. När någon ko skulle bära, var det tomten, som skulle ge det tillkänna åt gårdsfolket. I månskenet på stugugolvet sågs den ibland vaka. Så en vacker dag revs stugan, och då sågs tomten sitta och gråta på en knutsten. Sedan dess har ingen sett något skymt av tomten.