Transkriberad uppteckning

En man flyttade från ett ställe till ett annat, och när han for bort med det sista lasset, som var lätt lastat, såg han en liten gubbe, som satt på en sten och grät bittert. Mannen, som var godhjärtad, lovade gubben, att han skulle få sitta upp på lasset. Då tomten, ty det var en sådan, satte sig upp, blev lasset så tungt, att hästen vid framkomsten var alldeles löddrig. Sedan den stunden behövde mannen just ej bry sig om att sköta hästarna, utan tomten höll god vård om dem.