Transkriberad uppteckning
En gång var Anders Ek efter sin vana ute vid Mickelsörarna och fiskade. Han och en annan lågo i båten om natten med seglet över sig. Bäst det var hörde Anders något ljud över sig. Han vinkade (lyfte) på seglet och såg då en liten flicka, som kröp över honom. Han väckte då på kamraten och sade: »Skåd, Isak!» »,Ja, nog får Isak skåda ock», sade flickan, och med detsamma kastade hon sig i sjön. Efteråt växte upp stark storm, så att de måste taga sig i land.