Transkriberad uppteckning

Här uppe i Nurmo [Nurmijärvi] finns ett stort berg, och i det berget finnes det likasom rum, där trollen skola ha bott i förr i världen. Där synas ännu dörrar i berget. En gång skall en dragon från Hälsinge socken ha ridit där förbi om julmorgonen och sett ljus brinna i alla fönster. Han rider och skådar, och då ser han, att där bor troll. Så begär han dricka, och då bära de åt honom med kohorn och sådant. Han frågar då, om de inte ha bättre dryckeskärl, och då bära de åt honom med en silverbägare, men han drack inte, bara kastade det över vänstra axeln, och det var så starkt, att när det föll bak på hästryggen, så tog det allt håren bort. Så hade han vänt om och ridit bort med bägaren med sig. Han hade ridit, så mycket hästen för livet orkade, men ändå voro trollen nära att få fatt honom. Då hade det ropat åt honom från höjden, att han skulle rida på välsignad jord, på åkerjord, och då hade trollen inte haft makt att följa honom. Men de hade varit så nära redan, att de fått bägaren att smälta i ena kanten. Han red sedan till Hälsinge kyrka och allt med samma fart in i kyrkan och gav bägaren åt prästen, som just stod för altaret, och när denne välsignade bägaren, så hade inte trollen någon makt mera.