Transkriberad uppteckning

De talar på att dä ä skrock å lögn alltihop om tom- tar å sônnt. Men Magnus på Rösåsen va en trovärdeg kar. Dä va en gång som han såg nô kônstigt. Han hade jämt lagt sä, å va stôrt vaken. Då hörde'n hôvel dä tisla å tasla i kammara, å rätt som dä va se kom dä en kar in igenom döra å geck fram å la nô på hyllebänken. Han såg'en alldeles tydele å la särskilt marke te atte han hade rannete böxahängsle. Men när de såg ätter på môran, va dä enget på bänken i alla fall. 2. Dä va nô kônstigt på Rösåsen. De feck ente gäre nô där ätter sol. Far min va där å timra på Stal en gång, å då hade de hölle på för länge på kväl. Sen se höll dä på å bonka å timra åt döm hele natta, men se fort de såg ätter va dä engenteng där likeväl.