Transkriberad uppteckning

Hamra gård och wäxtlighet med mera Hamra gård ägdes aw Wallda Sätteri mina föräldrar tog den på arände eller stat 1848, då war den ej odlad eller bebygd, patron Brun bygde då hus till gården, det lowa ju kuntracktet, men när min fader fick haft hand om gården i fyra år han ej plats i dom husena med grödan, då gick han till Brun beklga sig att han ej fick plats med sin gröda, den fordra mer hus, då, swara brun honom det hade warit wärre om du komit till mig och klagat att du inget fått att lägga i husena, med det beskedet gick min fader hem, så bygde min fader twå ladugårdar, bygde och förstora framhusena i den awsikten att han trode att han skulle fått taga ladugårdarna eller fått ersättning men han fick inget då swara brun att inget är skriwet som eller ej war, mina föräldrar inehade den i 20 år under den tiden hade min fader hägnat 1000 famnar järdesgårdar och gräwt stora diken för der war sumpmarker och ej odlat gården stod i kyrk böckerna för twå hela heman så han war stor, men så war arändet och der efter med körningar och dagswärken, ett karla dagswärke warje dag året runt från april till oktober twå mer på weckan och alla körningar till skogs och staden / all grödan och jördselkörning och stenkörning wi war 12 bönder på godset, hamra fick jöra dubelt mot dom andre, twå par dragara mot ett par för gården war större twå karlar med warje par Wallda Sätteri war stort det war mer än hal wa Wallda, några torpare som bara jorde dagswärke, twå bönder som till hörde Släp med namnet talljagården och järnkättere der war ett wattenfall med flere kwarnar till hamra hörde flere berg alla hade namn fast der ej bode något folk ett Hisås, ett Sewesås ett walås ett Börsås en dal mellan hisås och siwesås med namnet håwen en dal mellan sewesås å börsås med namnett Hättan en dal mellan Hisås å Släpgränsen med namnet Hödalen den war tätbewuxen med höga björker och al något hassel och ek Hisås war ett stort och otilljängligt berg der skulle ha bott båd jättar å troll många hade sett små tomtagubbar der der wäxte många sårters blomor nellekor enkla som dom kallade student nellekor der wäxte flera sorters trädårsblomor som jag wiste då wad dom hete men glömt nu, som wi kallade lille komwall med wita blomor war der öwer allt maj blomor eller ringelblom gula å röda dubla å enkla war öwer alt der omkring en sorts brandgula blomor som wi kallade nysblomor för man nös när man luktade hårt på dom sådana war der öwer alt flere sorters buskar och wäxter som mina föräldrar wiste namn på och sade att det war gamla medisinswäxter som folk begagnade förr i tiden och tade om hur dom tillrede / emellan Hisås och dalen håwen öwer ### war en gata eller gång mycke stenig der war stenar lagda alldeles som det war jort aw meniskor fast ingen trode att meniskor warit der en stor sten häll i fyrkant men mer lång der war stenar lagda under den ena ändan den en på den andre som man kunde tycka ej lagt sig sjelw den andre låg på berg och hur som passa der satt jag och min äldte bror många gånger och fun= dera dom andre syskonen woro små och wi talade alldrig om det hem ma ingen hade då hört berättas om några fynd eller upgräwningar ej annatt än troll och jättar å tomtar, och den höga stengatan war ej någon gångwäg der till passa hon ej fast wi wille gå och betrackta alt men för oss kunde det wara en järnwäg till sjön eller Poranshult så jag gick många gånger den wägen då satte jag mig på en sten undra hur här warit förr men jag war alldrig eller kände mig rädd som många war för att gå i hisås jag kände någonting anatt tilldragande eller rörande wad denna stenen har warit till der kanhända är likadant i dag