Transkriberad uppteckning

I min ungdom vårdade jag en gammal "mor" X) på hennes ålderdom. Hon berättade en gång en historia som hade hänt hennes mormor. En gång, innan mormodern hade läst för prästen skulle hon gå på marken och mjölka. Det var långt fast på ett ställe som hette "Horsäng". På vägen dit drog det upp till åskväder. När hon kom fram fick hon se ett vackert fruntimmer sitta på ett högt berg och kamma sitt hår vilket var så långt att det räckte nedanför kjortelfållen. Fruntimret kallade på flickan och sade "Kom in" samt visade på berget. Men just som hon tog ett steg mot kullen skrällde åskan till och slog till rået. Då förvandlade det sig till ett nystan som rullade bort till flickan och hoppade upp i kjolen som hon hade dragit över huvudet. Då hörde hon en röst från himmelen som sade / "Släpp ner ficken" ! Hon släppte då ner kjolen och nystanet rullade bort till ett träd där det blev ihjälslaget av åskan. Men sen den tiden har aldrig något skogsrå blivit sett mer där på orten.