Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Husdjur
Då jag var omkring tolv år gammal, fick jag föl- ja med till vallen och stanna där den tid man hade kre- aturen där. På den tiden hade man både getter och kor vid fä- boden. Dagen efter midsommar brukade "bovallspojkarna" komma upp till fäboden. De hade då "spel och musik" med sig. Den vanliga midsommaren kallade man "stormidsom- mar". Men fjorton dagar därefter kom "lissmidsommar". Då kom de allmänt till vallen. Och då blev det musik och dans.
Trollskott
Det var en pojke nånstans norrut som skulle studera, men han hade inga medel. Då var det en rik lapp som hade en dotter, och han sa, att bara han [pojken] skulle gifta sig med henne, så skulle han bekosta studierna åt honom. Och det gick pojken in på. Lappen bestämde då, att han skulle infinna sig där varje midsommar till tecken på att han höll sitt ord. Pojken gjorde också som han lovat, men så började han ångra sig. Det var midsommar då, men han hade inte givit sig iväg, utan han gick till rektorn och tala om hur det var. "Jag ska försöka göra vad jag kan", sa rektorn, "men det är ett svårt fall." Han tog då in ett stort vattukar och hade det fullt med vatten, och så fick alla eleverna ställa sig runt om karet, och rektorn ställde sig där med gevär i hand. Klockan 12, då pojken skulle ha varit hos lappen, fick dom se kåtan och fjället nere i karet, och lappen kom ut och bar bössan och skulle skjuta. Men då sköt rektorn först, och då stöp lappen.
"Midsommarrågen såddes omkring midsommar"
I en uppteckning från Högsjö socken i Ångermanland berättar EJ Dahlberg år 1959 om vårsådden.
"Om man sår i skinnpäls får man skörda i skjortärmarna"
I en uppteckning från Högsjö socken i Ångermanland berättar E J Dahlberg om sådd av midsommarråg. Uppteckningen gjordes år 1959 och hör till frågelistan Åkerns beredning.